Vi gick upp klockan 7.00. Efter frukosten gick vi ut till jeepar, som väntade på oss utanför hotellet.

Och så körde vi iväg genom Rio och genom den täta regnskogen och vackra Tijuca nationalparken. Vägen var smal och gick upp och ner i många serpentiner. Plötsligt blev vi omkörd av en ambulans som fortsatte vägen i en väldig fart. Lite längre fram hade vi kommit ikapp den för den stod i vägkanten. Motorhuven var uppfälld. En sjuksköterska stod där och man försökte att få igång motorn igen.

Nu skulle vi ut ur jeeparna och försöka skjuta igång bilen. Och vad hände då?!?!? Bakdörren på ambulansen öppnades och ut kom 4 musiker och 2 jätte-snygga sambatjejer! Så blev det musik och dans mitt på vägen. Ibland passerade en bil, men vad gjorde det? Ingen brydde sig om det. Vi dansade och sjöng och det var jätte-kul! Vilken överraskning alltså!

Efter mycket musik, dans och dricka fortsatte vi då genom Tijuca nationalparken och upp till berget Corcovado, som är 710 meter högt. På toppen av berget står Kristusstatyn.

Den är mycket större än vi hade föreställt oss. Vi tog hissen upp och så stannade vi en bra stund däruppe. Det var kul att se den och att vara där uppe. Även om det var lite disigt, så hade vi en fantastisk utsikt över Rio och de omgivande stränderna. Det sägs att, om man går vilse i Rio, det alltid är möjligt att orientera sig efter Kristusstatyn, som kan ses från så gott som alla delar av staden.

Sen gick vi ner de 220 trappstegen igen, där jeeparna väntade på oss.


Fakta Kristusstatyn
1921 ritades den av den brasilianska arkitekten Costa Silva. Första förslaget var att Kristus skulle ha korsade armar framför bröstet, men folket bestämde, att den skulla ha öppna armar.

På grund av brist på pengar började den dock inte byggas förrän 1931. Den byggdes av den franske skulptören Paul Landowski och invigdes den 12 oktober 1931. Belysningen av statyn fjärrstyrdes från Italien av Marconi (radions uppfinnare).

Byggnadsmaterial är betong, som sägs komma från Limhamn. Därför kallas den ibland också för "Limhamns Jesus".

I statyns 8 meter höga sockel ryms ett kapell med plats för 150 personer.

Statyns höjd: 38 m (8 m sockel och 30 m staty)
Totalvikten: 1.145 ton
Spännvidd: 28 m (mellan händerna)
Händernas längd: 3,20 m
Händernas vikt: 8 ton
Huvudets höjd: 3,75 m
Huvudets vikt: 30 ton

Vidare gick jeep-turen genom Tijuca-skogen. Vi såg också några apor. Slutligen stannade vi på en gata ganska högt uppe på berget. Och så gick vi igenom en grind och nerför en ganska brant trappa, som ledde oss ner till en mysig uterestaurang, där vi åt lunch. Utsikten från detta ställe var också fin.

Efter lunchen åkte vi tillbaka med små bussar till hotellet.

Nu var det bara att slappa och njuta av det fina vädret. Vi gick ner till Copacabana och badade. Vattnet var förhållandevis kallt och mycket salt. Det gick väldigt höga vågor som kastade omkull oss ibland. Jätte-kul! Vi stannade dock inte alltför länge på stranden för där är man inte speciellt säker. Man kan exempelvis inte lämna några grejer utan tillsyn, för då kommer de så kallade "strandråttorna" och snor alltihop. Och de där strandförsäljare, som ska sälja en massa krimskrams, går en också ganska mycket på nerverna.

Efter en stund gick vi upp till hotellet igen, som ligger direkt vid Copacabana. Där gick vi till poolen och hade det jätte-bra. Här kände man sig trygg, man kunde bada och man hade den jätte-fina utsikten över både Copacabana och sockertoppen. Och så hade de mycket god Caipirinha. ;-)

Klockan 17.00 skulle vi då träffas på hotellets konferensrum "Copacabana". Och där fanns det en massa kostymer, hattar, peruker och annat tillbehör. Nu var det dags att välja ut en kostym och prova den. Vi hade väldigt roligt. Kanske bidrog Caipirinhan, som serverades där, till det… När alla hade valt kostym, skulle vi bara bära upp dem till rummet. Vi skulle inte använda dem mer idag.

Och så blev det Caipirinha och poolen igen. Härligt!

Klockan 19.15 åkte vi med en buss längs med Copacabana och till en fantastisk fisk- och skaldjursrestaurang, som ligger i slutet av stranden. Den heter Marius Degustare och det sägs att det är Rios mest berömda och bästa skaldjursrestaurang.

Vi satt ute under tak och åt och åt och åt. Det var både buffé och så sprang servitörer runt en hela tiden, bytte tallrikar och fyllde på mat. Det var en fantastisk service! Det blev sång och musik och alla hade mycket roligt.

När vi kom tillbaka till hotellet vid 22.30-tiden, bytte vi om och gick ner till poolen. Där fanns ingen människa. Så vi njöt av Cappuchino, Caipirinha och midnattsbad. Nu på kvällen hördes vågorna från Copacabana ännu mer. Det var en härlig stämning.