Brasilien 2005

Onsdagen den 16 november 2005

Vi gick upp klockan 7.00 och åt frukost vid klockan 8.00. Som sällskap hade vi en papegoja, som satt på stolsryggen och t o m på bordet och tiggde mat av oss.

Sen var det dags att checka ut och säga adjö till regnskogen. För nu skulle vi tillbaka till civilisationen!

Allting packades och så gick vi ner till stranden. Efter regnet för två dagar sen hade vattennivån stigit ganska mycket så nu kunde flodbåtarna lägga till mycket närmare lodgen och vi slapp gå igenom djungeln igen med packningen.

Vi gick ombord på flodbåtarna och åkte till Manaus. Vädret var jätte-fint. Solen sken från den klarblåa himlen. Det var mycket varmt, 33 grader. Efter en knapp timmes båtfärd väntade en buss på oss vid kajen och vi åkte ner med den till stan på en liten sightseeing tur. Det var mycket intressant, men det är också mycket beklämmande att se, vilka kontraster som finns. Fattigdomen och rikedomen är mycket nära intill varandra...

Bl a åkte vi också till det vackra operahuset i Manaus. Vi gick in och lyssnade på en kör. Vägen runt operahuset är inte byggd endast av asfalt utan av en blandning av asfalt och rågummi. En smart lösning för att dämpa ljud och inte störa föreställningar som äger rum i operahuset.

Så gick färden vidare till en jätte-stor, stökig och ganska skitig saluhall. Men även detta var mycket intressant att se. Där såldes allt möjligt. Fisk och kött (inte speciellt aptitligt), frukt och grönsaker, övriga livsmedel, torrvaror, kryddor och en himla massa krimskrams.

Vi gick ut igen och in i några affärer som låg på gatan utanför saluhallen. Vilka affärer! Vilka sortiment! Det finns mycket krimskrams och kitsch bland livsmedel och elektroniska artiklar, skor, gardiner, kläder, sopborstar, etc i en affär på kanske 15 till 20 m². Hyllorna går ända upp till taket!

Det hade börjat regna igen och så var vi glada att bussen kom och körde oss till hotellet. Det regnade jätte-mycket och gatorna stod under vatten på nolltid.

Vi bodde på The Tropical Manaus Hotel, vilket är ett jätte-fint hotell. Det är väldigt stort, men har inte många våningar och man måste tillryggalägga många meter för att komma från receptionen till rummet eller till en av restaurangerna. Vårt rum låg emellertid precis vid den ena poolen och det var ju perfekt!

Efter incheckningen blev det en välkomstdrink och så gick vi och åt en lätt lunch.

Det var en jätte-trevlig tjej, som jobbade som servitris i restaurangen. Men ack, så dålig engelska hon talade. Eller rättare sagt, hon talade så gott som ingen engelska alls och jag tror att hon inte ens förstod 5 % av det vi sa. Hon log och svarade yes eller no utan att ha förstått någonting.

Liten rolig dialog (inget skämt):
Inge: I've seen a brewery quite close to this hotel.
Tjejen (med ett stort leende): yes
Inge: Do you have beer from this brewery here?
Tjejen: (med ett stort leende): yes
Inge: Could I please get one?
Tjejen: (med ett ännu större leende): no
Inge: No?
Tjejen: (fortfarande leende): no.

Inge fick öl till maten, men det var inget öl från Manaus, det var inte ens brasilianskt öl, men vad gjorde det? Tjejens leende var så sött.

Efter lunchen (hur vi nu lyckades att beställa den) gick vi till rummet. Nu hade också vårt bagage anlänt. Så nu var det bara att byta om och gå till poolen! Det är en jätte-fin pool med mycket vackra blommor och träd och ett stort vattenfall och vågmaskin. Det fanns också några bassänger med fiskar och vattensköldpaddor. Det var häftigt att se. Tur var väl ändå att de inte kunde komma till själva poolen. ;-) Där fanns också vackra vattenplantor, bl a Lotusblomman och Victoria Amazonica, vilket är en jätte-näckros, vars blad kan bli 2 meter stora i diameter och t o m kan bära ett barn.

Det var skönt att bada och ligga och lata sig och sörpla i sig Caipirinha. Även här fanns de där svarta fåglarna med knallblå rygg.

Vi gick en runda till de affärerna, som låg alldeles intill hotellet, och köpte lite småsaker.

På kvällen åt vi en jätte-god middag (buffé så klart) i restaurangen vid poolen.

Och sen tillbringade vi resten av kvällen vid och i poolen. Det fanns ingen där och vi hade hela poolen för oss själva. Härligt. Nu när det var mörkt var poolen ännu finare med den mystiska belysningen. Efter sista doppet vid halvett-tiden på natten gick vi till rummet och det var dags att sova.

Tillbaka till Brasiliensidan